Hopajolas historia
Under många år låg Örebro län långt ner på listan i det nationella arbetet med att skydda biologiskt värdefull natur. År 1994 bildades därför den ideella naturvårdsorganisationen Hopajola.
Bakgrund
Under 80-talet låg Örebro län långt ner på listan i det nationella arbetet med att skydda biologiskt värdefull natur. Den 27 maj 1994 bildades därför Hopajola med Kent Harryson och Christer Klingberg i spetsen av länets kommuner, Landstinget (nu Region Örebro län), Naturskyddsföreningens länsförbund och kretsar för att stärka och skapa mötesplatser för naturvårdsarbetet i länet.
Ett 80-tal personer träffades i Kindla 1994 för att vara med och starta upp länets gemensamma naturvårdssatsning, den ideella föreningen Hopajola.
Hopajola är en insamlingsorganisation med 90-konto som samlar in och delar ut pengar till skydd och vård av värdefulla naturområden. Anledningen till att man bildade föreningen var att man med ett gemensamt grepp ville satsa på naturvårdsfrågan i länet.
Kindla
Platsen Kindla valdes eftersom kampen om att skydda den värdefulla naturskogen i Kindla kom att spegla den verksamhet som Hopajola var avsett för att stötta. Arbetet med att skydda Kindlaområdet var också ett av de första objekten som fick ekonomiskt stöd av Hopajola.
Trystorps ekäng, Broby äng, inventering av fladdermöss, Murstensdalen, Tysslingen, Kilsbergen och lekplatser för groddjur i Rynningeviken var andra objekt som fick stöd tidigt. På senare år har Hopajolas styrelse beviljat medel till bl a de två kommunala reservaten Fuxboudden (i Karlskoga kommun) och Hyttebacken (i Örebro och Nora kommun).
Under de första åren bidrog också Hopajola till en naturvårdstjänst på Länsstyrelsen, vilket är unikt och ganska häftigt om man tänker efter. En ideell förening går in ekonomiskt till en statlig myndighet, för att öka de personella resurserna och bilda fler naturreservat.
Hopa står för allihopa och jola för jorden
Namnet Hopajola är ett gammalt dialektalt uttryck för jorden vi äger och brukar gemensamt, d.v.s. byallmänningen.
Hopajolingen – ett magiskt sagoväsen. Tecknad av Lena Hellström.
“Hopajola-effekten”
Under årens lopp har Hopajola samlat in och delat ut bidrag för naturvårdsarbete. Totalt har man omvandlat ca 17 miljoner kr till skydd eller vård av natur i Örebro län. På senare år han föreningen bidragit till Vattenparken och Naturens hus samt många av de kommunala naturreservat som bildats runt om i länet.
I SCB-rapporten Skyddad natur 2022 från Naturvårdverket visar att Örebro län sticker ut bland Sveriges kommuner, vad gäller antalet kommunala naturreservat och menar att Hopajola haft en betydande roll i arbetet med naturskydd. Man förklarar den positiva ökningen av naturvårdsarbetet i Örebro län på följande sätt;
“I Örebro län har det sedan 1990-talet funnits en ideell förening med bidrag från landstinget och privata näringsliv som arbetat med kartläggning och inventering, vilket gjort att länet varit väl förberett för att söka bidrag och föra processen framåt.”
Idag ses Hopajola som länets samlade kraft för naturvård och naturvägledning. Man samlar fortfarande in pengar från näringsliv och enskilda givare och delar ut till viktiga naturvårdsprojekt i länet. En gren som vuxit sig starkare hos Hopajola är den samordningsroll man har för länets naturguidningar.
Varje år erbjuder föreningar, kommuner, Länsstyrelsen och olika aktörer inom naturturism härliga naturupplevelser i Örebro län i samverkan med Hopajola. Hopajola ansvarar bland annat för naturguidning i “månadens reservat”.
Guideprogram 2025
Hopajola ger årligen ut guideprogram där länets natur- och friluftsföreningar presenterar delar av sin verksamhet. Hämta ditt exemplar på vårt kansli eller ladda ner det här.
