Följande är en rapport från projektet “Kumlas pärlhalsband av mulmholkar”. Projektet beviljades naturvårdsbidrag av Hopajola 2024.
Projektets mål
Totalt så ska 8st mulmholkar konstrueras för att komplettera de 3 existerande mulmholkar som finns i kommunen idag. Den nya modellen är större och mer anpassad för att gynna fler arter samt deras placering ska binda ihop ett stråk från Hällabrottet till Kvarntorpshögen och underlätta för arter som kräver mulm för att föröka sig och sprida sig inom området.
Mulmholkar
En mulmholk är förenklat ett konstgjort ihåligt träd, byggt för att gynna biologisk mångfald knuten till just sådana miljöer. De kan ännu inte uppnå 100% effektivitet men utveckling inom storlek, innehåll, placering och design innebär att de stadigt blir mer effektiva åtgärder för att gynna biologisk mångfald. Forskning har exempelvis pekat ut att fukt är en viktig faktor så för att fånga och hålla inne vatten så förses taket med hål och rännor för att fånga vatten, sidorna med tätande reglar samt bottnen med en duk. Samtidigt har forskning ökat deras livslängd genom att sätta dem på dubbla ben, den ena av trä med fibrerna i liggande riktning för att inte leda upp vatten samt den andra av ett icke ledande material likt sten (kalksten är väldigt effektivt hos oss tack vare dess ofta platta form). Även duken hjälper till att hålla mulmholken i bra skick längre.
Den nya modellen av mulmholkar är högre och bredare än den tidigare modellen för att rymma mer material. Detta innebär att det både finns mer utrymme för de olika arterna att leva där inne samtidigt som det också skapar en större variation vilket förväntas positivt påverka artmångfalden. Förenklat så räknar vi med att det är fuktigare närmare botten/torrare uppåt samt varmare på solsidan/svalare på skuggsidan.
För att skapa intern variation så fylls mulmholkarna med en blandning av ekspån, annat spån, pinnar, jord, löv, små grenar, äggskal, as samt fylls på med stora mängder vatten för att ge substratet en bra start. Det kommer även fyllas på av fåglar som bygger bon inuti dem samt röras runt av insekter som gräver runt. Hålen in i holkarna är relativt små för att gynna arter likt flugsnappare och entita som ofta lider av hålbrist men blir utkonkurrerade av blåmes och talgoxe. Hålet är för litet för talgoxe, genom att placera mesholkar i nära anslutning kan andra blåmesar bilda revir och hålla dem fria för mindre konkurrenskraftiga fåglar. Näring från spånet kommer sakta friställas tack vare svampar som bryter ned det vilket tillåter andra organismer att komma åt det, ofta genom att äta svamparna. I tidigare mulmholkar har triviallövsspån använts men ekspån ska ha en större och mer hotad fauna kopplad till sig och har därför använts i detta projekt.
Artmångfalden kommer förmodligen öka under en lång tid och mulmholkarna ska fyllas på med cirka 3 års mellanrum eller vid behov. Den har även bytt ut presenningen i bottnen mot markduk för att bättre hålla inne fukten samt hålla under en längre tid. Hålen har även försetts med metallkant för att skydda mot hackspettar som kan skada mulmholken.
Samarbete
Projektet har skett i samband med Daglig verksamhet som har byggt mulmholkarna åt Kumla kommun samt Thorslunda kaggar AB som har donerat ekspån till holkarna. Hopajola har bidragit med ekonomiska medel för att göra projektet möjligt. Ritning, skyltar och lämpligt innehåll för holkarna har tagits fram av Kumla kommun.
Pedagogiska insatser
På varje mulmholk placeras det en skylt med information om vad de är för något och varför de är viktiga. De har även spridits information om dem via guidade turer, internt på kommunen samt via artiklar i tidningen. Det har även spridits ytterligare information på Kumlas höstmarknad 2025.
Framtida utvecklingar av projektet
Nätverket av mulmholkar skulle med fördel kunna utvecklas ytterligare, antingen i naturreservat med enstaka mulmholkar eller en fortsatt sträckning från Kvarntorpshögen söderut till Söderhavets udde och sedan binda ihop med de mer centrala delarna av nätverket vid Norra mossbys naturreservat. Även en utökning mot hynneberg samt Hällabrottet skulle ses som en positiv utveckling.
Effektiviteten hos dem skulle även kunna utvärderas efter minst 3 år genom att material samlas in från dem och undersöks med eDNA-analys för att utreda vilka svamparter/insekter etcetera som bor i de olika holkarna. Detta skulle kunna ge en inblick i hur stor dold artmångfald vi har i Kumla samt om vi behöver värna särskilt om någon okänd hotad/rödlistad/ovanlig art som kan vara svår att notera.
